Hur tillgängliga är svenska skyddsrum?
När larmet går ska det vara enkelt för allmänheten att snabbt ta sig till ett skyddsrum. För det krävs både kunskap, rätt ansvarsfördelning och att nyckelpersoner ser till att skyddsrummen kan användas för det de är tänka för i en krigssituation.
Frågan om hur tillgängliga svenska skyddsrum är kan besvaras på flera sätt. Till att börja med är skyddsrum avsedda för civilbefolkningen och räknas som allmän plats i händelse av krig.
Vem har tillgång till skyddsrummet?
Det finns inga regler som säger vilket skyddsrum en enskild medborgare tillhör. Sveriges runt 64 000 skyddsrum är framför allt belägna i stadsmiljöer och uppmaningen är alltid att uppsöka sitt närmsta skyddsrum när larmet går.
Så länge inte gränsen för det enskilda skyddsrummet, sett till antalet platser, har överskridits har vem som helst från den civila befolkningen rätt att söka skydd. Det gäller även personer som inte är svenska medborgare.
Hur funkar tillgänglighetsanpassning?
När det gäller tillgänglighetsanpassning är det ingen regel för svenska skyddsrum. Många skyddsrum ligger i källare utan hiss. Dessutom är det vanligt förekommande med höga trösklar och tunga dörrar av säkerhetsskäl.
Frågan om att förbättra tillgänglighetsanpassningen i svenska skyddsrum har varit upp på bordet flera gånger, men än så länge finns inga direktiv eller regler som ställer krav på att särskilda anpassningar behöver göras för personer med funktionshinder. Självklart är grundtanken hela tiden att människor ska hjälpa varandra – så även i en situation då skyddsrummet behöver nyttjas.
Ansvar för tillgänglighet av skyddsrum
När det gäller hur tillgängliga enskilda skyddsrum är finns det flera saker att tänka på. Flera av sakerna är det fastighetsägaren som ansvarar för, för att skyddsrummet ska uppfylla de krav som gäller.
Vid höjd beredskap behöver skyddsrummet göras tillgängligt för allmänheten.
• Ska låsas upp: Skyddsrummet får vara låst under fredstid, men vid höjd beredskap är det fastighetsägarens eller nyttjanderättsinnehavarens ansvar att både låsa upp dörren till skyddsrummet, samt eventuella portar och ingångar som leder in till skyddsrummet.
• Iordningsställande: Under fredstid får skyddsrummen användas till annat, till exempel förråd eller motionsrum. Däremot får det inte användas på ett sådant sätt att det inte kan iordningsställas för sitt riktiga syfte på högst 48 timmar.
Läs mer: Iordningsställande: Så går det till
Behöver du fräscha upp kunskaperna kring iordningställande? Boka en utbildning med oss på Roslöv så lär vi ut vad som behöver göras om beredskapen höjs.